kan man tänka för mycket??

Ibland känns det som att jag kämpar med att inte göra bort mig samtidigt som jag vill vara mig själv, tjejen som är född med foten i munnen som alltid säger vad hon tycker, men med åldern har jag lärt mig att det inte alltid blir så bra då. istället har jag börjat tänka. både före under och efter. det blir en hel del tänkande och det leder inte alltid till något bra. många gånger hinner jag ändå klämma fram dem där orden, dem som jag sedan går och funderar på om mottagaren förstod eller om en missuppfattning skedde. och många gånger kommer jag in i en nedåt spiral i mitt tänkande som gör att jag slutar på botten av något som kunde blivit bra men som nu är tvåhundra gånger värre. alltså kan man tänka för mycket???